Då var det Tages tur i vår lilla årsresumé för hästarna!

Tage fyllde i år 19 år, och jag vet att jag för några år sedan lite halvt “tävlingspensionerade” honom då jag tyckte att vi var ganska klara med det. I början på året så var han dock så himla fin, så jag tänkte lite “varför inte?” med att åka ut på en tävling.

Sagt och gjort, anmälde mig lite spontant till en LC:1 som var den enda klassen som hade plats på Vänersborgs ryttarförenings tävling den 17e februari. Jag kände att jag egentligen hade velat rida en LB, men eftersom jag och Tage inte hade tävlat tillsammans på några år kände jag att vi inte var överkvalificerade för LC ändå. Den tävlingen knep vi vår första vinst tillsammans! Vi belönades med 72,96%. För mig så är alltid placeringar något extra, och absolut inget jag förväntar mig. Det var såklart extra roligt att vinna, och ett litet tecken på att vi faktiskt hade utvecklats tillsammans.

Bild efter prisutdelningen. Såklart med ett hjärta på rumpan också, hihi <3

Efter tävlingen fick jag såklart lite blodad tand, just för att Tage kändes så otroligt fin. Dock dröjde det två månader innan vi åkte på nästa tävling, och då blev det på hemmaklubben. Den 28e april red vi en LB:1 och lyckades knipa andraplatsen på 68,21%. Vet att jag även här kände mig väldigt nöjd.

Bild från banan på vår fina hemmaklubb!

Efter tävlingen på hemmaplan så skulle det dröja fyra månader innan vi kom ut på vår nästa tävling. Denna period blev lite av en “sommarträningsperiod” och jag tränade Tage för Miranda. Då insåg jag att jag inte kan rida med så otroligt lätt hand som jag gjort de senaste 12 åren, haha. Grejen med Tage är att han är känslig i munnen, men samtidigt får man själv inte bli för lätt, för då blir han inte sådär rund, energisk och härlig som han kan bli. Det tog någon träning innan jag hittade känslan och hur jag skulle rida. Plötsligt blev Tage ännu finare att rida.

Vi tränade på allt från halter till MSVC-rörelser, och Miranda tyckte att vi skulle starta det till hösten. Det hade ju varit något, att gå från LC till MSVC på samma år, haha. Han gjorde träningarna himla bra och var så rolig att rida. Vi tränade till och med på diagonalslutor, och det gjorde han också så bra.

Jag bestämde mig för att vi skulle tävla LA i augusti. 14 augusti var det dags, och då åkte vi till Floby för en kvällstävling. Han kändes fin på framridningen, men på banan blev han väldigt spänd. Han blev rädd för en sten, och bjudningen fanns inte alls där som på tidigare tävlingar. Vi red igenom hela programmet och även om han var seg tyckte jag att vi gjorde en ganska bra ritt. Vi kämpade hela vägen in i mål tillsammans! Ritten fick 61,52% och med de procenten hamnade vi precis utanför placering.

Snygg-Tage på framridningen i Floby.

Nästa tävling blev lite spontan, då vi blev “inslängda” i hemmaklubbens lag i div III. Vi startade en LB:1 i Gråbo den 28e september och den här tävlingen gick inte alls som planerat. Precis innan start blev Tage skrämd för några hästar och efter det blev han som apatisk. Jag red programmet fram till första galoppen, och där valde jag att utgå. Om Tage är seg på banan så brukar det alltid lossna lite vid galoppen. När jag kände att det inte blev så, så kändes det inte rätt att fortsätta. När jag fick se protokollet så hade vi fått fina poäng av domaren, så hon måste tyckt att jag vart väldigt konstig som utgick, haha… Kändes såklart inte roligt att göra det på en lagtävling heller, men hästen går alltid först.

Efter den här tävlingen så valde jag att börja mentalträna Tage också. Så glad för det! Anna såg direkt att han var väldigt introvert, och tar all stress inåt. Focus är precis tvärt om och visar gärna vad som är jobbigt för honom 😉 Därför är det också svårare med hästar som Tage, för de kan verka lugna och trygga men inåt har de en stor stress. Alla hästar är kanske inte sådana, men Tage är det.

Denna period blev han extremt tittig. Ute i skogen, på banan och ja, över allt. Inte så rolig period förstås, men hästar kan bli väldigt tittiga och stissiga när man gör en sådan stor förändring. Dock var det förstås en nödvändig förändring, så det var bara för mig att bita i det sura äpplet.

Sista tävlingen för året blev klubbmästerskapet i dressyr, den 24e november. Jag kände att det ändå kändes okej, eftersom det var på hemmaplan. Hade bestämt mig innan att om det inte kändes bra på banan så skulle jag utgå även här. Han var seg, men absolut inte så apatisk som i Gråbo, så vi genomförde programmet. Vi fick 67,67% och kom tvåa i KM. Roligt att avsluta tävlingsåret på ett mycket bättre sätt än i Gråbo. Var nöjd med min lille rödis!

Efter prisutdelningen på KM.

Sammanfattningsvis så har Tages och mitt tävlingsår varit bra! Vi har aldrig skördat placeringar som vi gjort i år på våra hela fem starter, haha. Nej, placeringar är såklart inte allt, men tack vare Focus så känner jag att jag och Tage har kunnat utvecklas mycket tillsammans, och det syns faktiskt i resultaten i år! Så himla roligt att Tage får lov att visa upp hur fin han är när matte gör rätt. Av fem starter var vi alltså placerade i tre av dem, om jag räknar både lokala starter samt klubbtävlingen.

Det har blivit mycket fokus på dressyr detta år med Tage, och inte så mycket hoppning för hans del. Självklart har vi ridit över bommar och småskuttat litegrann någon gång i veckan, men inte alls i samma utsträckning som tidigare år. Till nästa år vill jag få in lite mer hoppning. Kanske inte såpass mycket att vi kan komma ut och hopptävla också, men ändå lite mer, just för att Tage tycker det är så himla roligt.

Till nästa år ska vi också träna MYCKET mentalt med Tage. Förhoppningen är att han ska bli tryggare i sig själv, lita mer på mig och också bli tryggare på tävlingsbanan. I dagsläget är han ju inte riktigt det, utan tappar alltid bjudningen, mer eller mindre. Det hade varit så roligt att starta någon MSVC-klass med honom nästa år, men då måste också det mentala vara mer på plats. Vi får helt enkelt se, men jag hoppas att ännu fler saker lossnar för oss nästa år!

Det är så himla roligt att Tage fyller 20 nästa år, vi har då haft honom i 13(!) år och vi utvecklas fortfarande tillsammans. Så roligt. Tack Tage för detta året, jag hoppas att vi får många fler år tillsammans <3

/ Anna

Kommentera