Skip to content

Korta tyglar och mycket stöd

Som ni säkert vet så finns det många saker jag inte förstår mig på i dressyren som sport. En konkret sådan sak som jag verkligen har uppmärksammat den senaste tiden är att många ryttare rider med så extremt korta tyglar. Jag förstår inte riktigt syftet med detta.

Min uppfattning är att ju kortare tyglar du rider med, desto spändare blir du i axlarna (vilket resulterar att du inte får tillbaks dem och istället rundar bröstryggen), du får en hårdare hand, svårare att räta upp dig (så din tyngdpunkt hamnar längre fram = mer belastning på frambenen), får oftast ett hårdare stöd i handen osv. Jag själv har alltid gillat att rida med lite längre tyglar. Både eftersom jag av naturen har svårt för att få tillbaks mina axlar, men också för att jag vill ha ett lätt stöd till hästens mun. I hoppningen blir det såklart lite kortare tyglar eftersom jag mestadels står i lätt sits där, men vid ren dressyrridning tycker jag det är trevligt att rida med lite längre tygel. Det räcker ju gott och väl att ha såpass kort tygel att du kan hålla den sträckt, samt framför dig i en bra vinkel, vilket får anpassas beroende på hästens form.

När vi var på Falsterbo senast så kikade vi lite på dressyren, och av alla ekipage vi såg så var det en ryttare som stack ut: Lina Dolk. Varför? Hon red med längre tygel än de andra, och det gjorde genast att det såg mer harmoniskt ut. Hästen såg nöjd och avslappnad ut, gick i en trevlig form, såg ut att ha ett lagom stöd till bettet (dvs den gapade inte eller såg missnöjd ut på något sätt), och Linas sits såg mer avslappnad ut än de andras. Väldigt inspirerande att se!

Många gånger tycker jag att det kan se ut som om ryttare “bär omkring” på sina hästar, eftersom de rider med korta tyglar och har så mycket stöd i hästens mun. Mestadels när ryttare rider på vanligt tränsbett, eftersom det inte riktigt funkar att ta det “hårda stödet” på kandar då det är så skarpt. Jag tycker det är konstigt att detta många gånger premieras i dressyren (tillsammans med flera andra grejer jag inte förstår mig på), som i grund och botten egentligen handlar om att hästen ska kunna bära sig själv. Det var intressant att se Steffis och Carls clinic i höstas, när Steffi fick prova Carls dressyrhäst. Hon blev förvånad över hur stark hästen var, jämfört med de hopphästar hon brukar rida. Kanske är det så generellt, att dressyrryttare har mer stöd i handen än hoppryttare? Det ser i alla fall ut så, och jag kan inte förstå anledningen till det.

Det här tycker jag är en bekväm tygellängd vid dressyrridning. Jag kan hålla mitt överliv upprätt, får en fin linje från armbågen ner till bettet, med ett lätt stöd i handen.

Hur korta tyglar gillar ni att rida med, och hur mycket stöd i handen vill ni ha?

/ Emma

16 Kommentarer

  1. Julia den 29 jul 2019 11:44 kl 11:44

    250 g smör i varje hand. Sååå svårt att få till en jämn, mjuk och ömsesidig kontakt, aldrig lyckats att rida ett helt pass där hästens mungipor pekar uppåt (den bär bettet korrekt) alltid åker mungiporna ner några gånger och då betyder det att hästen inte riktigt är nöjd med min hand. Hästen ska ju ta kontakt, om den ska kunna ta måste man kunna ge, om man tillslut lyckas så blir kontakten väldigt elastisk, hästen i balans som lyssnar på minsta lilla från handen. Till exempel om jag vill att den svänger höger eller ställer åt höger kan jag ta min ytterhand framåt och om man har en bra kontakt kommer hästens huvud följa med och kontakten förblir densamma. Det är elastiskt! Men alltså det är ju så svårt alltihopa, men så viktigt, man ska ju respektera hästens känsliga mun. Därför blir jag lite ledsen när jag ser dagens derssyr där vissa duktiga ryttare inte verkar bry sig alls om sin hand på samma sätt….? Undrar vilken kontakt de skulle ta om bettet satt i deras mum….?

    • Systrarna Elfstrand den 29 jul 2019 13:15 kl 13:15

      Så bra liknelse! Ja det är verkligen svårt, men så härligt när man väl får till den där känslan 😀 Eller hur! Man kan undra hur många kg som vissa ryttare har i handen…

      1


  2. Elin Öhrn den 29 jul 2019 11:54 kl 11:54

    Det beror helt på vad jag gör men i hoppningen så kan jag ha kortare tyglar då det faller helt naturligt och hon kräver både att jag har stöd i handen samt sitter tillbaka.
    I dressyren gillar jag att ha lite längre tyglar med lagom stöd i handen och allting känns lite lättare , sedan så kan jag vissa dagar ha lite kortare tyglar under passets gång beroende på hur allt känns men oftast blir det att jag bara spänner mig så föredrar lite längre. I skogen blir det varierande beroende på dagsformen och vad jag planerat att utföra.
    Många har sagt att den ponnyn jag hyr behöver mycket hand och ben men jag föredrar hellre att ha stilla hand , lagom stöd och rida mer med sitsen/benen. Sedan har jag märkt det senaste att det funkar att göra mycket skänkelvikning , bakdelsvändingar m.m i början av passet med lagom kontakt i munnen istället för att ha korta tyglar och man bara blir spänd och fokuserar för mycket på hur hästen går med huvudet. Gillar iallafall erat häst tänk väldigt mycket och ni är en utav mina inspirationer till allt. ❤️🌸

    1
    • Systrarna Elfstrand den 29 jul 2019 13:14 kl 13:14

      Låter som ett klokt upplägg med ponnyn du rider! 🙂 Tack ♥



  3. Lina den 29 jul 2019 12:22 kl 12:22

    Så lite som möjligt vill jag/hästen ha. Det är nog inte så kul för de hästar vars ryttare håller i dem hårt och i princip hela tiden. Ofta snokrem på det för att minska/dölja gapandet. Sorgligt.

    • Systrarna Elfstrand den 29 jul 2019 13:13 kl 13:13

      Så sant!

      1


  4. Elin den 29 jul 2019 14:41 kl 14:41

    Jag gillar att ha sytrådar i handen, det ska kännas lätt i munnen med en finstämd kontakt. Har alltid ridit med en mjuk hand och kommer aldrig förstå mig på det där med att ha mycket i handen, jag rider hellre med mitt säte!

    • Systrarna Elfstrand den 29 jul 2019 15:06 kl 15:06

      Håller verkligen med! Man kan göra så mycket bara med ditt säte, så man ska inte behöva en massa hand.



  5. Marie den 29 jul 2019 18:50 kl 18:50

    Intressant reflektion. Dock har jag andra tankar i ämnet 😉 Med risk för att “starta en storm” så menar jag att ju mer stolsits man har,ju längre tygel behöver man. Ryttaren ska sitta mitt över rörelsecentrum(vilket är 12-14 kotan), allt som placeras “utanför” rörelsecentrum är en viktförändring och en belastning för hästen. Sitter ryttaren MITT över “rr” så kommer axel-höft-häl i vertikal…..OM man inte sitter i en sadel som tvingar bäckenet att tippa bakåt(kutrygg, dvs för bred midja på sadeln) alternativt en sadel som tvingar bäckenet att tippa framåt (svankrygg, dvs en för smal midja på sadeln).
    Alltså, en ryttare i vertikal över “rr” med buren hand kommer INTE behöva rida med långa tyglar och heller inte med spända axlar eftersom ryttaren då får balans mitt över rr och även “slipper” sänka handen ned på manken(vilket i sig gör att hästen förlorar sin studs i framdelen).
    Så ja, lång/kort tygel handlar mer om hur vertikal ryttaren kan vara enligt min åsikt 😉

    6
    • Åsa den 29 jul 2019 21:54 kl 21:54

      Så bra beskrivet och förklarat 😊👍



    • Systrarna Elfstrand den 30 jul 2019 08:34 kl 08:34

      Intressant! Jag förstår dock inte varför man “måste” rida med korta tyglar bara för att man sitter korrekt i övrigt. Jag tycker fortfarande att det ser ut som om ryttaren får hårdare kontakt till tygeln och ser mer spända ut generellt.



  6. Tuva den 30 jul 2019 08:04 kl 08:04

    Om jag rider själv utan någon som påminner mig har jag på tok för långa tyglar bara för det blir enkelt och bekvämt, så jag tänker inte på det. Med någon på marken skulle jag gissa att jag har lite kortare tyglar än på bilden, brukar ha handen ca 10cm framför schabraket. I hoppningen blir det såklart mycket kortare, typ halva halsen känns det som

  7. marica den 30 jul 2019 10:25 kl 10:25

    Rider western så vi rider med långa tyglar hela tiden, ofta på en hand. Men även på två händer om det skulle behövas, vissa gånger kan man behöva “rätta till” på två händer för att sedan återgå till en hand. Målet är en välbalanserad häst som bär sig själv, det ska gå lätt och hästen ska vara lätt att rida, kräver man högre samling så ska det gå smidigt och enkelt och lika så för lång och låg. Lätt kontakt med långa tyglar skulle jag säga, vi brukar säga – “att man ska hålla tyglarna i händerna som om man skulle hålla en fågelunge i handen, man vill inte klämma ihjäl fågelungen men man vill heller inte att den ska flyga iväg.”

    • Systrarna Elfstrand den 30 jul 2019 11:13 kl 11:13

      Bra liknelse 🙂



  8. Åsa den 30 jul 2019 23:07 kl 23:07

    Om jag som ryttare sitter korrekt i sadeln, dvs inte i stolsits, hamnar min överdel per automatik “längre fram i sadeln” och då blir tygellängden automatiskt kortare. Betyder inte att den blir hårdare/stummare för det 😊👍

    1
    • Systrarna Elfstrand den 31 jul 2019 11:11 kl 11:11

      Ja, det är klart, men det är inte den ridningen jag syftar på i inlägget 🙂



Kommentera





Scroll To Top