Igår var jag ju i Borås för att ta bort min visdomstand som krånglat. Först röntgades jag för att de skulle se hur det såg ut från alla håll och kanter. Efter det kom jag väldigt snabbt in på käkkirurgin/tandspecialisten.

För er som kanske ska göra ett liknande ingrepp tänker jag att jag kan skriva hur det gick till för mig:

Först fick jag lokalbedövning. Jag vet inte om detta var av en starkare sort eller om de tog mer än vad de gjorde hos “vanliga” tandläkaren, men jag blev ordentligt bedövad. Ända upp i hårfästet och örat, haha. Men hellre det än att man känner av någonting förstås. Efter det fick jag ta en alvedon. De klädde sen in mig med operationsdukar, eller vad man ska kalla det. Enbart munnen stack ut ur ett hål och resten var täckt.

Sen började själva ingreppet! Det vet jag förstås inte allt om eftersom jag inte fick se något men de fick i vilket fall som helst “såga/borra” itu tanden i två delar för att få ut den. Sen gissar jag att de fick snitta upp tandköttet en bit, eftersom min visdomstand låg delvis gömd under mitt tandkött. Sen fick de plockat ut den i två delar!

Det gick faktiskt hur bra som helst. Jag är varken tandläkarrädd eller rädd för sprutor, så det kan såklart ha bidragit till mitt lugn. Sen var de otroligt duktiga som utförde detta på mig och berättade hela tiden vad de gjorde så det kändes betryggande. Det enda obehagliga var när de borrade i tanden, för då lät det väldigt mycket. Eller obehagligt och obehagligt, det tyckte jag knappt att det var heller. Men man får helt enkelt vara beredd på att det kan låta ganska mycket. Jag kände ingenting, det gjorde inte ont över huvud taget. De sydde också igen mitt sår med några stygn som ska släppa av sig självt, så jag behöver inte åka in igen så länge inget krånglar förstås.

Så det var det! Det allra jobbigaste enligt mig var att bita på en kompress, som jag fick göra direkt efter ingreppet och ett antal timmar efteråt. Den sitter ju långt bak i munnen, så det var jobbigt att prata mer än några ord i taget. Då började jag må illa och fick nästan kväljningar. Fick flash backs från när jag var liten och fick för mig att bita i handdukar, haha. Dum idé 😉

Här ser ni den! Ser ni hur sjukt svängda rötter min tand har? Helt galet. De är omkring 90 graders vinkel. Fick med mig dem hem, roligt för då kan jag dokumentera(till vissa människors förtret antar jag, haha. Sorry!) 😉

Nu får jag inte rida på resten av veckan, buuuhuuu. Det hade jag ju kunnat lista ut för visso, men en vill ju alltid vara optimistisk 😉 Ingen ansträngning och försöka att äta skonsam mat/tugga på den sidan som ingreppet inte varit på. Hålla rent, och käka Ipren+Alvedon i maxdos. Tydligen ska smärtan vara som värst dag 3/4, men det är bara att hålla ut. Det ska bli SÅ skönt att slippa den här tandjäkeln!!

Igår mådde jag ändå bra. Blev inget svullen direkt. Eftersom detta är tidsinställt så vet jag inte hur läget är idag, men jag uppdaterar er såklart. Därför blir jag lite halvt sjukskriven tills vidare, så Emma får klara det mesta själv. Jag hoppas att jag ska vara stark nog att orka kika på morgondagens hoppträningar. Jag har sålt min plats, men vill kika på Emma och resten av gänget som jag känner 🙂 Emma och pappa får motionera hästarna i den mån de kan och Focus får prioriteras lägst eftersom han är “svårast” av våra hästar.

Men, nu ska jag inte tjata mer. Nu vet ni läget om min kroktand 😉

/ Anna

God morgon! Idag går vi in i juni månad redan. Även om detta året inte varit som vanligt går tiden alltid fort, haha.

Idag ska jag till Borås för att operera ut min visdomstand. Jag fick en återbudstid, väldigt smidigt! Hade inte förväntat mig operation så himla snabbt, med tanke på att det prioriteras ganska lågt just nu. De ringde upp mig i torsdags och sade att jag fick en tid på måndag. Verkligen snabba puckar!

Jag ska erkänna att jag känner mig lite nervös. Trots tandställning och att jag varit ganska van vid smärta i munnen så har jag aldrig dragit ut någon tand tidigare, och nu ska de ha ut en visdomstand på nedre tandraden. Det ska dock bli skönt att slippa skiten, för den krånglar uppenbarligen mycket för mig. Inte just nu dock, tack och lov. Håll tummarna för att det går smidigt till och att jag slipper komplikationer!

Med tanke på detta så vet jag inte hur aktiv jag kommer orka vara de kommande dagarna. Jag har ju ingen aning om hur ont jag kommer ha eller inte ha, så det blir svårt att göra någon vidare planering. Det enda vi har inbokat är hoppträning på onsdag, så det hoppas jag att jag ska orka vara med på. Om inte får jag hitta en ersättare helt enkelt. Bella ska fortsätta skrittas och grabbarna ridas som vanligt. Boppen åker på hoppträning på onsdag i alla fall, så hoppas vi som sagt att Focus får haka på också.

Hur som helst så ska vi hinna rida lite hästar innan jag åker till Borås, och förstås beta av det mest nödvändiga jobbet. Igår inhandlade jag färdiga soppor, så jag är redo om smärtan skulle vara jobbig 😉 Mat måste jag ju få i mig oavsett, så soppor får bli min räddning, hehe.

Jag har insett att jag knappt har några hoppbilder på mig och Focus! Så tråkigt. De enda jag har är från våra allra första språng(tror jag) som togs i februari förra året. Det behöver ändras på känner jag. Får hoppas att Emma kan knäppa lite hoppbilder på oss inom en snar framtid. Såhär kan vi ju inte fortsätta 😉

Hoppas ni får en fin start på veckan!

/ Anna

God morgon! Idag vill jag påminna er om att det är sista dagen på vår täckeskampanj på Hästhuset. Ifall ni shoppar innan midnatt får ni 10% rabatt på våra insekts- och eksemtäcken ifrån vårat egna varumärke AB, som är det enda märke vi själva använder oss av när det kommer till utetäcken 🙂 Ni hittar alla täcken HÄR!

Idag är vi lediga och ikväll ska vi ha ett dubbelfirande av mors dag och min killes födelsedag. Det blir mysigt 🙂 Vi har beställt smörgåstårta, jag har “bakat” min egna vegotårta och Anna har bakat så jag ser verkligen fram emot att äta mycket gött ikväll!

Boppen i AB flugtäcke zebra med hals ♥

/ Emma

Jag har precis käkat lunch och tänkte ta och blogga en sväng innan det blir dusch följt av dator- och poddjobb resten av dagen. Anna är fortfarande ute i stallet och mentaltränar Tage, och innan dess så tränade vi med Focus och Bella. Båda två var grymma idag och både jag och Anna fick till en grym känsla. Jag får dock medge att det är lite svårt att skriva det här inlägget efter att ha använt repet, wigglat med det osv i två timmar. Händerna blir trötta 😉

Eftersom Bella är skadad så tränade vi bara i skritt idag och vi byggde upp en rundkorall även den här gången. Jag hade henne dock i repet under hela tiden, för att hon inte skulle hoppa ut. Det gick kanon. Vi upptäckte att i rundkorallen så är det mycket enklare för mig att ha henne med mig än om vi bara är i paddocken. Där hon har mer plats på sig blir det enklare för henne att hitta på bus och göra det hon vill, vilket ju är logiskt. Det börjar dessutom bli mycket mer naturligt att jobba med den “eldiga” energin som jag behöver ha när jag handskas med min bestämda dam 😉 Nu kan jag sätta på/av den mycket enklare vilket gör att jag snabbare kan korrigera diverse situationer så hon förstår mig tydligare. Skönt att det börjar falla på plats bättre även om min introverta skalle blir väldigt trött efter en mentalsession!

Hon/vi har utvecklats mycket och jag har lärt känna henne så jag vet hur jag behöver jobba henne för att få henne motiverad. Förut så gick hon och såg sur ut typ hela tiden när jag jobbade henne, men nu har hon fått ett helt annat uttryck och är mycket mer “frågande”. Alltså “Vad ska jag göra nu?” istället för “Nej, det här är tråkigt och DU är tråkig så nu ska jag sura”. Det känns så himla bra att vi blir mer och mer samspelta och det är väldigt motiverande att se dessa resultat. Innan olyckan så kände jag verkligen av resultaten i ridningen också, så jag kan helt klart rekommendera att ta hjälp av en duktig mentaltränare för det kommer ge dig och din häst mycket på alla plan!

Godingen ♥

Ni har väl för övrigt inte missat gårdagens poddavsnitt? Samuel gästar det och det blev ett sjukt roligt avsnitt tycker jag. Samuel är väldigt naturlig framför micken och bjöd på en hel del sköna citat ;)I avsnittet pratar han om hur det var att börja rida som vuxen, men även om hur det är att vara “hästsambo”. Ni hittar avsnittet HÄR på Spotify eller i valfri poddapp. Sök bara på Systrarna Elfstrands Hästpodd 🙂

/ Emma

Idag blev det extra tidig uppgång för mig och Anna då vi ville hinna gymma innan jag och Bella skulle befinna oss i Skara vid 9. Skönt ändå att ha det gjort och att bara behöva åka drygt 30 minuter bort för att besöka vår equiterapeut Charlotta med Bellis. Min lilla tjej har skött sig kanon hela dagen, och det är skönt att ha så snälla hästar att det aldrig är något problem att åka iväg själva med dem.

Jag berättade för Charlotta om vad som hände för två veckor sedan, och hon kunde se att Bella var ren i skritten men fortfarande lite oren i traven pga såren på höger bakben. Där har hon också fått sig en ordentlig smäll på benhinnorna så det är svullet precis vid såret. Vi sa därför att Christin ska fortsätta laserbehandla en gång i veckan, jag ska köpa ett par salvor Charlotta rekommenderade, och sen ska jag även “puffa” med mina fingrar vid såren för att få igång cirkulationen.

Pga olyckan så var hon lite stel i kroppen på de ställen som har fått ta mer belastning nu när hon har haft ont och därför avlastat kroppen annorlunda. Utöver detta så var hon dock superfin, och Charlotta kunde se att hon har utvecklats mycket och inte alls är lika framtung längre. Mjuk och fin i kroppen och Charlotta trodde inte heller att det skulle vara något invärtes i benen som har skadats (utöver benhinnorna men de läker av sig själv + laser) eftersom benen kändes bra i övrigt. Skönt! Nu ska Bella promeneras för hand i två dagar, och på fredag får jag börja skritta henne uppsuttet igen. Charlotta rekommenderar att jag gör det tills jag ser att hon börjar springa mer i hagen och att jag även tar hjälp av Christin att kolla upp hennes rörelsemönster. När hon är jämn och fin kan jag även trava igång henne igen (antagligen om cirka 10-14 dagar). Skönt med positiva besked och att allt såg så bra ut i övrigt. Även om denna olycka har skett så har hon både gått igenom en vet-check u.a. nyligen, och nu en ET-check med väldigt positiva ord så det är härligt att träningen har gett goda resultat 🙂 Innan olyckan så kändes hon otroligt fin och jag ser fram emot att komma tillbaks dit snart igen!

Min “lilla” goding fyller dessutom 7 år idag! Grattis bästa tjejen ♥

Jag passade för övrigt på att väga henne på kliniken och 714 kg vägde hon idag. Väldigt nöjd med det och jag tror att de 4 kilona hon har lagt på sig sen senast enbart är muskler och att hon snarare har slimmat till sig lite rent hullmässigt. Hon är otroligt fin i sin stora kropp nu! ♥ Som mest har hon vägt 730 kg, och det var när hon var skadad så det var inte direkt muskler då 😉

/ Emma