Skip to content

Planering och satsning

Mitt och Focus “system”

Åh jösses, det här med att hitta ett system för sig och sin häst. Hur svårt kan det vara egentligen? Tydligen väldigt svårt om man heter Anna Elfstrand och sitter på en svår häst vid namn Focus. Nu tror, och hoppas jag att vi har landat lite i det!

Anledningen att det dröjt så länge är för att jag dels varit “på min vakt” på honom hela tiden eftersom han tidigare har kastat sig när vi ridit i paddocken, men också för att jag provat olika saker. Det har inte funkat så bra, men såhär tänker jag på våra ridpass på banan nu:

• Framskrittning för hand runt hela paddocken, minst två varv i varje varv. Han ska gå “fot” med mig och jag försöker vara så avslappnad jag bara kan så han håller sig lugn även uppe vid läskiga delen.

• Skritt i lång och låg form. Detta sker under kanske 10-15 minuter ungefär. Huvudsyftet är att försöka få honom så lång och låg jag bara kan, allra helst på eller strax framför lodplan förstås. Han kan lätt krypa bakom när han tycker det är tråkigt eller jobbigt, haha. I skritten rider jag mest volter, serpentinbågar och skänkelvikningar för att mjuka upp och verka avslappnande.

• Trav i lång och låg form. Här har jag något kortare tygel än i skritten, men fortfarande lite längre så han ska söka sig framåt och nedåt. Samma princip här som i skritten. Driver ingenting utan han får gå i den traven han är bekväm i till en början innan jag sätter lite mer krav. När vi travat en stund så kortar jag upp formen och tygeln litegrann och börjar lägga in halter och övergångar till skritt.

• Galopp på kortare tygel. I galoppen tycker jag att det just nu är enklare att galoppera på en kortare tygel först, för att sedan kunna länga ut tygeln och formen lite mer mot slutet. Låter honom gå i den galoppen han tycker är bekväm innan jag sätter mer krav, precis som i traven. Brukar bara ligga på fyrkanten och gå in på volter ibland när jag värmer upp. Efter en stund så lägger jag in förvänd galopp och övergångar till både trav, skritt och halt. En övning som jag verkligen gillar att göra med Focus är att fatta varannan galopp vänster och varannan galopp höger, oavsett vilket varv vi är i. Då får vi dels jobba på förvänd galopp, men också jobba upp liksidigheten. Gör gärna avbrott på böjt spår också ner till trav. Brukar ligga på en stor volt eller längs fyrkanten. Efter detta kan jag rida lite mer samlande övningar.

• Arbetsdelen hamnar egentligen först här. Som ni kanske märker i min text så trappas kraven upp mer och mer ju längre passet går, men det är först här som vi faktiskt börjar jobba på lite mer “ordentliga” saker. Antingen ligger huvudfokus på skänkelvikningar, övergångar, samling, förvänd galopp eller vad det än må vara. Självklart inte bara en grej, utan gärna ett par stycken så att det inte blir tråkigt och allt för nötande.

• Avtravning och avgaloppering. Mot slutet så brukar jag lägga ner honom, antingen i enbart trav eller i både galopp och trav. Försöker få honom att ta ett stöd längre ned och verkligen stretcha ut överlinjen. Kravlöst, mjukt och så avslappnat det går.

• Skritt på tygel. Detta måste jag bli ännu bättre på, för jag är gärna nöjd när jag travat av, släpper tyglarna och hoppar av. Jag måste arbeta honom i någon minut i skritten innan jag hoppar av, så han inte lär sig att det är klart bara för att tyglarna blivit längre. Ingen bra vana av mig, haha…

• Avskrittning för hand, antingen i paddocken eller på asfaltsvägen. Föredrar att skritta ut en sväng på asfalten för omväxling av underlag!

En riktig favoritbild på mig och Focus! ♥

Nu när jag börjat rida mer och mer på bett så väver jag in det arbetet i “arbetsdelen” om vi rider i alla gångarter. Skrittar vi bara om underlaget är dåligt så vävs det in redan ganska från början egentligen. Det känns verkligen som att jag börjar hitta honom mer och mer, även om jag kan förstå att det här “systemet” är väldigt självklart för många av er.

Självklart varierar våra dressyrpass från gång till gång, och jag rider inte hårt varje gång heller. Men såhär ser ett hårdare dressyrpass på banan ut, och rider vi lite lättare så skalar jag bara av arbetsdelarna litegrann. Det bästa med att ha ett system är att man kan bygga ett förtroende till det, och alltid ha något att falla tillbaka på. Har aldrig insett hur värdefullt det kan vara förrän nu. Hoppas att Focus ska tycka om det här systemet/rutinerna och att fler pusselbitar kan falla på plats.

/ Anna

Det kommande upplägget med Bella

Jag tänkte ta och skriva ett litet inlägg om det kommande upplägget med Bella under vintern. Ni som har sett vår senaste vlogg där ni får hänga med när vi besöker equiterapeuten vet att Charlotta rekommenderade massor av skritträning för Bella nu under vintern. Detta för att bygga upp hennes ländrygg/bäcken och koordination. Just skritt är ganska svårt med Bella också. Det är den gångarten som hon är minst framme för skänkeln i, och istället för att länga ut steget/formen i en ökad skritt vill hon hellre börja trava. Därför behöver jag verkligen skritträna både i hållbarhets- och ridbarhetssyfte.

Planen är därför att under två ridpass i veckan rida på banan hemma, med övningar som Charlotta har gett mig, och i princip enbart skritta. Normalt sett brukar jag trava och galoppera endel på dressyrpassen (precis som de allra flesta gör) men nu ska jag minimera detta på hemmaplan alltså. Trav och galopp får det bli i skogen istället, samt när vi är iväg och tränar i ridhuset eller hoppar hemma. Hoppträningarna drar igång nästa vecka, så jag och Anna tänkte skutta lite här hemma nu i veckan för att förbereda oss och hästarna eftersom det var flera veckor som vi hoppade senast.

Utöver detta ska jag fortsätta att jobba regelbundet med mentalträning för att utvecklas där också. Jag planerar att vänta ett par månader med tävlandet, just eftersom jag vill bygga upp en bra grund nu först under vintern. Den första hopptävlingen kommer jag antagligen att rida i mars, och dressyr lär det inte bli förrän i april. Det känns som en bra plan med tanke på att jag har en sent tagen (snart) 7-åring som dessutom stod skadad/var under rehab i över ett halvår som 5/6-åring.

Min goa tjej som alltid är rolig att jobba med ♥

Hur tänker ni med tävlingar för era hästar nu i början av året? Kör ni igång med en gång eller behöver ni komma igång efter vila/bygga upp grunden först? 🙂

/ Emma

Mål för 2020

Hej 1 januari och första dagen för året! Nog för att det här är en helt vanlig dag, men det känns alltid lite spännande att ha ett helt, nytt år framför sig. Vi hoppas att 2020 ska bli ett bra år!

Med nytt år så sätter vi också upp lite små mål inför året. Självklart är mål aldrig skrivna i sten, men uppnår vi några av dessa så blir vi glada! Vi har redan tagit upp några av dessa mål i vår årsresumé-video, men endel har ni inte hört om förut 🙂

Anna:
Fortsätta min träning i samma takt som jag gjort senare biten av 2019. Jag tränar fyra styrkepass i veckan. Mycket fokus på axlar, rygg, bål och baksida lår, men såklart också övriga muskelgrupper. Inför 2020 vill jag verkligen försöka få upp lite kondition också. Har ni tips på roliga konditionspass, kommentera!
Starta pay and jumps med Focus. Detta hoppas jag ska börja ske redan i början på året! Går allt toppen så kan det hända att vi avancerar till “riktig” tävling, men pay and jumps är första målet.
Starta dressyr igen på Focus. Det hade varit så roligt att komma ut på dressyr igen med min fina häst! Jag hoppas att vi kommer kunna rida ordentligt på bett igen så vi kan komma ut i år. Kanske i maj? Vi får se, men har ett litet sikte där i alla fall.
Starta MSV med Tage. Detta är verkligen inte skrivet i sten, men om det mentala lossnar lite så hade det varit så roligt att starta medelsvår på Tagis. Vi vill åtminstone ut och starta dressyr igen, det hade varit roligt!

Emma:
Komma i min fysiskt bästa form någonsin, utan att för den delens skull bli ätstörd. Detta är svårt för mig eftersom jag har en historia av ätstörningar bakom mig och är en allt- eller inget-människa. Nu de senaste månaderna har jag dock fått upp riktigt bra och hälsosamma mat- och träningsrutiner och börjar känna mig riktigt stark och fräsch i kroppen. Målet är att kunna hålla dessa rutiner hela året! Även om jag tycker konditionsträning är pisstråkigt kommer jag nog börja lägga in lite sådan träning också. Vill börja spela padel till exempel, så det kanske jag kan få Anna att haka på 😉
Ta hand om min mentala hälsa bättre. I våras fick jag diagnosen utmattningssyndrom (som jag inte har skrivit om tidigare utan velat bearbeta för mig själv) och har därför jobbat mycket under 2019 på att fokusera på mig själv och att kunna säga nej till andra. Målet för 2020 är att bli ännu mer egoistisk och fokusera på att må så bra jag kan, både fysiskt och psykiskt 🙂 Jag ska lägga tid på återhämtning och försöka få till ett hållbart liv. Återigen: Det är inte bra att vara en extrem prestationsmänniska, men jag försöker att chilla ner så gott jag kan och kombinera detta med mitt kanske inte så optimala jobb i och med min diagnos.
Dressyrtävlingar med Bella! Efter höstens dressyrtävling med Bella så är jag riktigt taggad på fler tävlingar med henne i år! Målen är att starta LC och LB under våren, för att sedan träna så vi är redo för LA till hösten.
Få ett bättre mindset i hoppningen och på tävling. Min största svaghet i ridningen är helt klart mitt psyke. Jag ska därför försöka jobba med det mentala för att hålla rätt fokus under både träningar och tävlingar i främst hoppning. Jag är för mycket av en perfektionist som blir irriterad och osäker så fort jag känner att jag tappar kontrollen. Mitt mål är att kunna vara extremt fokuserad och ha en bra plan (främst på tävling eftersom det är då som jag lätt tappar fokus), men samtidigt kunna gå utanför min comfort zone när det behövs och våga “bara köra”.
Jobba med min sits. Jag vill jobba med mina svagheter i sitsen i både hoppningen och dressyren, så jag känner att jag blir mer stabil. Målet är att känna mig starkare och mer balanserad redan till våren.

Tage i somras <3

Oj, det känns som om det finns så många mer mål att skriva om, men här fick ni se några mer eller mindre konkreta sådana i alla fall. Som vi skrev i inlägget om Bellas 2019 så har vi inga höjdmål med henne för det här året, utan det tar vi som det kommer i och med hennes kroppsliga historik 🙂

/ Anna och Emma

Focus 2019

Sist ut bland våra fyra hästar är Focus! Sist, men inte minst 😉

Jag vet att många av er som följer oss tycker att just Focus är så rolig att följa, och jag kan verkligen förstå det! Han vände upp och ner på min värld ganska snabbt när han kom in i mitt liv. Han är otroligt speciell. Har aldrig mött någon som honom förut.

Detta året ställde jag in mig på ganska snabbt skulle bli ett “mellanår” där vi fokuserade mycket på träning av både kropp och huvud. Eller ja, från början tränade vi bara kroppen. Vet tyvärr inte exakt när vi började med mentalträningen för Anna. Det har ju gått lite i perioder, för först fick vi hjälp att få honom att hoppa igen, men sen när vi fått hjälp med den biten kände vi oss nöjda(little did we know…) och sen tog jag kontakt med henne igen i början av året när jag kände att det inte var mycket som funkade mellan oss. Så glad över det beslutet!

Året har gått väldigt upp och ned, fram och tillbaka. I ärlighetens namn så är Focus svårast att sammanfatta, just för att allt är så luddigt. Vet att jag sagt det några gånger tidigare, men eftersom det krävs så mycket av mig och han är så svår så tror jag att jag glömmer bort mycket för att få plats med annat i hjärnan, haha…

Hur som helst. De dåliga perioderna har inneburit krångel på uteritter med stegringar, bockningar, tvärvändningar och backningar. Lite av detta har jag ju visat i en video relativt nyligen som ni ser här. Vi har också haft problem på banan. Han ville absolut inte gå i hela paddocken utan när vi närmade oss bortre delen så tvärvände han mot stallet. Vissa pass gick det att använda hela paddocken men då var han extremt spänd på bortre delen. Självklart har det varit frustrerande, för man vill ju gärna kunna utnyttja hela sin hemmabana utan problem, men det gick inte för vår del en stor del av året.

De bra perioderna har inneburit krångelfria uteritter, så avspända pass som han kan bjuda på i dagsläget på banan som möjligt och ridning i hela paddocken. Det har varit fantastiskt, och de bra perioderna har jag verkligen försökt att lagra i både minne och själ för att orka med de dåliga perioderna.

Utöver dessa upp- och ned-perioder så är de enda tävlingarna vi varit ute på två stycken klubbhoppningar. Den första var i april, och då hoppade vi en 30 cm helt felfritt. Var så himla stolt över honom! Han gjorde det enkelt och bra och det kändes inte konstigt över huvud taget. Den andra var i september, och den gick lite sämre. I 40 cm fick vi ett stopp på första hindret och sen gick resten av banan finfint. I 50 cm blev vi uteslutna, och jag tror helt enkelt det blev lite mycket för honom. Det råkade bli en väldigt lång framridning då tävlingen tog längre tid än jag tänkt, och då tror jag att energin tog slut i både huvud och kropp. Dock gjorde han det bra ändå.

Som ni vet så har vi också deltagit i våra första riktiga hoppträningar också! Bara det har varit en milstolpe som vi kan checka av. Helt otroligt roligt.

Sammanfattningsvis så har det här som sagt varit ett träningsrikt, och lärorikt år för oss. Jag tror att det har varit högst nödvändigt för vår framtid tillsammans. Hästen som jag köpte som projekt för att sälja vidare relativt snabbt har nog kommit för att stanna hos mig, haha. Vi har inte bråttom, utan allt får ta sin tid.

Nästa år är planen att fortsätta träna mycket mentalt för att få fler och fler pusselbitar på plats. Jag hoppas att vi ska kunna rida på enbart bett så småningom så vi kan komma ut på lite riktiga dressyrtävlingar igen. Det hade varit så roligt! Utöver det ska vi träna varierat, hoppa och försöka komma ut på lite pay and jumps. Vem vet, går allt skitbra kanske det blir hopptävling också? Jag vågar inte sätta upp några mål för det, men det hade såklart varit en stor bonus.

Tack för 2019 Focus, och tack för alla lärdomar. Nu hoppas jag att vi ska bli ännu bättre nästa år! <3

<3

/ Anna

Tages 2019

Då var det Tages tur i vår lilla årsresumé för hästarna!

Tage fyllde i år 19 år, och jag vet att jag för några år sedan lite halvt “tävlingspensionerade” honom då jag tyckte att vi var ganska klara med det. I början på året så var han dock så himla fin, så jag tänkte lite “varför inte?” med att åka ut på en tävling.

Sagt och gjort, anmälde mig lite spontant till en LC:1 som var den enda klassen som hade plats på Vänersborgs ryttarförenings tävling den 17e februari. Jag kände att jag egentligen hade velat rida en LB, men eftersom jag och Tage inte hade tävlat tillsammans på några år kände jag att vi inte var överkvalificerade för LC ändå. Den tävlingen knep vi vår första vinst tillsammans! Vi belönades med 72,96%. För mig så är alltid placeringar något extra, och absolut inget jag förväntar mig. Det var såklart extra roligt att vinna, och ett litet tecken på att vi faktiskt hade utvecklats tillsammans.

Bild efter prisutdelningen. Såklart med ett hjärta på rumpan också, hihi <3

Efter tävlingen fick jag såklart lite blodad tand, just för att Tage kändes så otroligt fin. Dock dröjde det två månader innan vi åkte på nästa tävling, och då blev det på hemmaklubben. Den 28e april red vi en LB:1 och lyckades knipa andraplatsen på 68,21%. Vet att jag även här kände mig väldigt nöjd.

Bild från banan på vår fina hemmaklubb!

Efter tävlingen på hemmaplan så skulle det dröja fyra månader innan vi kom ut på vår nästa tävling. Denna period blev lite av en “sommarträningsperiod” och jag tränade Tage för Miranda. Då insåg jag att jag inte kan rida med så otroligt lätt hand som jag gjort de senaste 12 åren, haha. Grejen med Tage är att han är känslig i munnen, men samtidigt får man själv inte bli för lätt, för då blir han inte sådär rund, energisk och härlig som han kan bli. Det tog någon träning innan jag hittade känslan och hur jag skulle rida. Plötsligt blev Tage ännu finare att rida.

Vi tränade på allt från halter till MSVC-rörelser, och Miranda tyckte att vi skulle starta det till hösten. Det hade ju varit något, att gå från LC till MSVC på samma år, haha. Han gjorde träningarna himla bra och var så rolig att rida. Vi tränade till och med på diagonalslutor, och det gjorde han också så bra.

Jag bestämde mig för att vi skulle tävla LA i augusti. 14 augusti var det dags, och då åkte vi till Floby för en kvällstävling. Han kändes fin på framridningen, men på banan blev han väldigt spänd. Han blev rädd för en sten, och bjudningen fanns inte alls där som på tidigare tävlingar. Vi red igenom hela programmet och även om han var seg tyckte jag att vi gjorde en ganska bra ritt. Vi kämpade hela vägen in i mål tillsammans! Ritten fick 61,52% och med de procenten hamnade vi precis utanför placering.

Snygg-Tage på framridningen i Floby.

Nästa tävling blev lite spontan, då vi blev “inslängda” i hemmaklubbens lag i div III. Vi startade en LB:1 i Gråbo den 28e september och den här tävlingen gick inte alls som planerat. Precis innan start blev Tage skrämd för några hästar och efter det blev han som apatisk. Jag red programmet fram till första galoppen, och där valde jag att utgå. Om Tage är seg på banan så brukar det alltid lossna lite vid galoppen. När jag kände att det inte blev så, så kändes det inte rätt att fortsätta. När jag fick se protokollet så hade vi fått fina poäng av domaren, så hon måste tyckt att jag vart väldigt konstig som utgick, haha… Kändes såklart inte roligt att göra det på en lagtävling heller, men hästen går alltid först.

Efter den här tävlingen så valde jag att börja mentalträna Tage också. Så glad för det! Anna såg direkt att han var väldigt introvert, och tar all stress inåt. Focus är precis tvärt om och visar gärna vad som är jobbigt för honom 😉 Därför är det också svårare med hästar som Tage, för de kan verka lugna och trygga men inåt har de en stor stress. Alla hästar är kanske inte sådana, men Tage är det.

Denna period blev han extremt tittig. Ute i skogen, på banan och ja, över allt. Inte så rolig period förstås, men hästar kan bli väldigt tittiga och stissiga när man gör en sådan stor förändring. Dock var det förstås en nödvändig förändring, så det var bara för mig att bita i det sura äpplet.

Sista tävlingen för året blev klubbmästerskapet i dressyr, den 24e november. Jag kände att det ändå kändes okej, eftersom det var på hemmaplan. Hade bestämt mig innan att om det inte kändes bra på banan så skulle jag utgå även här. Han var seg, men absolut inte så apatisk som i Gråbo, så vi genomförde programmet. Vi fick 67,67% och kom tvåa i KM. Roligt att avsluta tävlingsåret på ett mycket bättre sätt än i Gråbo. Var nöjd med min lille rödis!

Efter prisutdelningen på KM.

Sammanfattningsvis så har Tages och mitt tävlingsår varit bra! Vi har aldrig skördat placeringar som vi gjort i år på våra hela fem starter, haha. Nej, placeringar är såklart inte allt, men tack vare Focus så känner jag att jag och Tage har kunnat utvecklas mycket tillsammans, och det syns faktiskt i resultaten i år! Så himla roligt att Tage får lov att visa upp hur fin han är när matte gör rätt. Av fem starter var vi alltså placerade i tre av dem, om jag räknar både lokala starter samt klubbtävlingen.

Det har blivit mycket fokus på dressyr detta år med Tage, och inte så mycket hoppning för hans del. Självklart har vi ridit över bommar och småskuttat litegrann någon gång i veckan, men inte alls i samma utsträckning som tidigare år. Till nästa år vill jag få in lite mer hoppning. Kanske inte såpass mycket att vi kan komma ut och hopptävla också, men ändå lite mer, just för att Tage tycker det är så himla roligt.

Till nästa år ska vi också träna MYCKET mentalt med Tage. Förhoppningen är att han ska bli tryggare i sig själv, lita mer på mig och också bli tryggare på tävlingsbanan. I dagsläget är han ju inte riktigt det, utan tappar alltid bjudningen, mer eller mindre. Det hade varit så roligt att starta någon MSVC-klass med honom nästa år, men då måste också det mentala vara mer på plats. Vi får helt enkelt se, men jag hoppas att ännu fler saker lossnar för oss nästa år!

Det är så himla roligt att Tage fyller 20 nästa år, vi har då haft honom i 13(!) år och vi utvecklas fortfarande tillsammans. Så roligt. Tack Tage för detta året, jag hoppas att vi får många fler år tillsammans <3

/ Anna

Scroll To Top